När Jesus en gång var ute på sjön med sina lärjungar blåste det upp rejält. Alla drabbades av panik, alla utom Jesus. Han låg och sov i båten. 

De väckte honom och ropade: ”Hjälp oss, vi går under!”

Han sade: ”Varför är ni rädda, ni trossvaga?” Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. Folk häpnade och sade: ”Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom. (Matt 8)

 

Vi får i dessa tider tänka på att Jesus är med oss i båten, även när Coronastormen drar fram över planeten. 

Många uppför sig panikartat; Man bunkrar WC-papper, pasta och charkvaror. Jag mötte en man som frustrerat berättade om en bekants barn som fått hög feber. Men det fanns inga febernedsättande tabletter kvar eftersom folk hade hamstrat.

Risken är väldigt stor att man i stormen enbart tänker på sig själv. ”Bara jag har pasta att koka så klarar jag mig”, ”bara min familj har toapapper så är det lugnt”. Egoismen måste mötas med moteld! ”Tänk inte bara på ert eget bästa, utan också på andras” (Fil 2:4). Om vi tänker så kommer allt gå betydligt mycket bättre för oss alla. Vem blir först med att gå tillbaka till affären med varor man nu har för mycket av hemma? Säg till personalen: ”Ursäkta mig, jag tänkte bara på mig själv och min familj. Här har ni ett paket spaghetti och en bal toarullar som nån annan kan få köpa”. Jag är säker på att ni kommer få pengar tillbaka plus ett stort varmt leende. 

Det blir inte bättre med pandemin genom att vi uppför oss som rovdjur. Tänk på Jesus som sov i båten. Han visade tydligt att om lärjungarna har kungars Kung med sig på seglatsen behöver de inte vara rädda. Och Jesus är densamme än idag. Vi behöver inte heller vara rädda. Vi kan behålla lugnet.